Ekonomiska förutsättningar och omställning över tid

Vi strävar efter en långsiktig, hållbar och förutsägbar ekonomi. När befolkningsutvecklingen påverkar de ekonomiska förutsättningarna behöver mål och prioriteringar anpassas. Här kan du läsa om hur ekonomin styrs och hur den påverkas av befolkningsutvecklingen.

Kommunens intäkter

Kommunens verksamhet finansieras genom skatteintäkter, statsbidrag, kommunal utjämning och avgifter. Lidköpings kommun omsätter cirka 4,4 miljarder kronor per år.

De kommunala bolagen drivs som andra aktiebolag, vilket innebär att intäkterna ska täcka kostnaderna. Det handlar till exempel om hyror och försäljning av fjärrvärme. Tillsammans omsätter de kommunala bolagen ungefär 1 miljard kronor per år. Totalt omsätter alltså kommunkoncernen cirka 5,4 miljarder kronor per år.

Förändringar i befolkningens storlek och sammansättning påverkar ekonomin. När antalet innevånare minskar blir också skatteintäkterna lägre. När andelen äldre ökar, ökar också behoven och kostnaderna för vård och omsorg.

Kapitalförvaltning – sparade pengar

Lidköpings kommun har ett aktiekapital på ungefär 4 miljarder kronor, det så kallade ”Gullspångskapitalet”. Bakgrunden är att vi tidigare var aktieägare i bolaget Gullspångs Kraft AB, men sålde samtliga aktier år 1997. Försäljningen gav ett kapital som idag förvaltas.

Samtidigt har vi också lån, liksom de flesta andra kommuner. Lånen motsvarar idag nästan samma belopp som kapitalet.

Enligt kommunallagen ska en kommun kunna finansiera sina löpande kostnader med skatteintäkter och andra intäkter. Sparade pengar ska därmed inte användas till löpande kostnader.

Du kan jämföra med din privatekonomi: du använder sparade pengar som buffert eller till större investeringar, inte till återkommande utgifter som hyra eller el.

God ekonomisk hushållning

Under 2025 beslutade kommunfullmäktige om en riktlinje för god ekonomisk hushållning. Enligt lag ska alla kommuner ska ha en sådan riktlinje.

Riktlinjen säger att ekonomin ska vara långsiktig och hållbar. Den bygger på generationsprincipen, som betyder att varje generation ska betala för den service den använder.

Därför har kommunfullmäktige beslutat om ett finansiellt mål: ett årligt överskott på 2 procent. Det ska bidra till en stabil ekonomi över tid.

Befolkningsutvecklingen gör att vi behöver följa hur behov och kostnader förändras. Verksamheterna behöver anpassas efter både skatteintäkter och kostnader.

Det är också viktigt att det finns tillräckliga medel för att kunna finansiera investeringar utan att behöva låna pengar.

Nya mål och styrmodeller

För att nå de ekonomiska målen har kommunstyrelsen beslutat om ett nytt sätt att styra ekonomin.

Från och med 2027 får varje nämnd en budgetram med ett generellt påslag. Det innebär att ökade kostnader, till exempel för löner, hyror eller nya lokaler, ska rymmas inom den egna budgeten. Nämnderna behöver därför prioritera hur pengarna används.

Interna köp- och säljmodeller ska bara användas när en verksamhet själv kan påverka kostnaden. Modeller som inte längre skapar nytta och mest leder till mer administration tas därför bort.

Budgeten kommer fortfarande att anpassas efter hur befolkningen förändras. Det innebär att skolan får mindre pengar när antalet barn och elever minskar, medan äldreomsorgen får mer när antalet äldre ökar.