Parker i staden
Kommunen har ett ansvar för naturen. Det ska finnas goda livsmiljöer för djur och växter och plats för friluftsintressen såväl som för jord- och skogsbruk. Det är också viktigt med ett tryggt boende med närhet till grönområden, lekparker och tilltalande centrummiljöer.
Badhusparken
Parkens historia börjar på 1870-talet när privatpersoner (bland annat GR Garström och CWC Hermann) bekostade en del av den nuvarande parken för att försköna staden. Innan dess var det mest hantverkare som bodde och verkade där.
År 1906 började man bygga det badhus som gett parken dess namn. I dag finns badhuset inte kvar. Finansiärerna i detta projekt var kommunen och ett badhusbolag som privatpersoner fick teckna aktier i. I anslutning badhuset anlades en liten park ritad av J. Ax Ekwall. Den första delen från 1870 finns fortfarande kvar.
I samband med breddningen av Älvgatan anlades 1916 den nya parken ritad av Victor Strandberg. Den innehöll bland annat en hel del planteringar med perenner, lökväxter och sommarblommor.
Under åren som gått har det funnits tre olika dammar i parken med planteringar på samma ställen med olika utseenden. Den första dammen byggdes 1920 och byttes ut mot en annan runt 1950. Dagens damm byggdes i början av 1970-talet i anslutning till Nya Stadens 300-årsjubileum. Sparbanken skänkte då konstverket ”Bättre en fågel i handen” av Walter Bengtsson som står där än i dag.
Fredriksdalsparken
Fredriksdalsparken har sitt ursprung i landeriet Fredriksdal som låg på samma plats. Ett landeri var en jordbruksegendom som låg på stadens mark.
Parken har ett centralt läge och är en viktig del i den gröna axel som sträcker sig i öst- västlig riktning genom södra delarna av ”Gamlestan”. Genom parken går en cykelväg och här finns bänkar att vila på.
Parken har inslag från 1800-talets parkideal. Här finns en rad olika trädarter, både exotiska och inhemska. Mitt i parken ligger det gamla boningshuset som idag används av scouterna.
Lidåkersparken
Inbäddad i villabebyggelse i sydöstra Lidköping ligger Lidåkersparken. Den ritades av Gösta Nilsson och byggdes på 1970-talet. Här finns blommande buskage stora öppna gräsmattor och ringlande grusgångar. Kullen används vintertid till pulkaåkning. Här finns också lekplats och tennisbana för de som vill aktivera sig.
Stadsträdgården
Vår stadsträdgård är ursprungligen ett resultat av en långsiktig och målinriktad politik och privata donationer eller sponsring som vi hade kallat det idag.
Att leva i Lidköpings stad på 1800-talet var inte alltid så lätt. Det var trångt, smutsigt och rökigt. Vattentillgången var begränsad och avloppsledningar saknades. Barnadödligheten var hög och koleran skördade sina offer. Runt om i Sverige fördes en diskussion kring hygienen i städerna och som en följd av detta planerades det och byggdes det många offentliga stadsparker och trädgårdar i eller strax utanför Sveriges städer. Här skulle familjerna kunna flanera på smakfulla och städade promenadvägar i gröna lövsalar och samla kraft. Ofta gavs också möjligheten att dricka vatten ur en hälsobrunn — så även i Lidköpings stadspark.
Sen dess har stadsträdgården bytt skepnad ett antal gånger. Parken har varit plats för fest och umgänge så väl som skolgård och finpark. På 1930-talet fick parken också ett helt nytt utseende. Slingrande gångar ersattes med en stramare form med axlar och rundlar. På 1990-talets början fick parken sitt nuvarande utseende med böjda gångar och en damm med en vindlade bäckfåra.
Gemensamt för parkens över 130-åriga historia är att den alltid funnits där som en oas i staden, en plats att koppla av på och finna ro, andas frisk luft och bara finnas till i. Vår dröm är att alla lidköpingsbor, oavsett ålder och intresse, ska hitta sin favoritplats i vår lilla men innehållsrika stadsträdgård.
Villaparken
Villa Giacomina är för Lidköpingsborna vad Haga är för stockholmarna, en unik 1700-talspark med stora rekreativa värden. Parken är en viktig grön lunga för både omgivande bostadsområde och för Lidköpings stad som helhet. Ursprungligen hette området Jerneväg, troligtvis för att järn, som skeppades över Vänern, sattes i land här.
Parken anlades 1790 av Claes Julius Ekeblad och kompletterades av Gustaf Piper 1818. Arkitekten är okänd. Syftet var att anlägga en engelsk landskapspark, där naturens egen skönhet skulle framhävas. Visionen var ett böljande beteslandskap med utblickar över Vänern, med staden och Kinnekulle som fond. Typiska element för de engelska landskapsparkerna som återfinns här är slingrande gångar, bäckar, broar och lusthus. Även spatsergången var ett viktigt inslag. Skogen är till största delen öppen och lätt att ta sig fram i.
Parken består av en blandning mellan främmande träd och för platsen naturliga trädslag. Det trädslag som dominerar i parken är bok. På de torrare partierna dominerar tall. Inplanterade träd, som har ett kulturhistoriskt värde är hängask, parklind, glanslind, lundalm, blodbok, hängbok, hästkastanj, bergek, cembratall och lärk. Området kring ravinen tillhör parkens fuktigaste del med mer näringskrävande arter. Här finns ask, lönn, hassel och inplanterade arter. I början av ravinen finns ett relativt stort bestånd av rododendron.
Parken har i dag en skötselplan med syfte är att långsiktigt trygga parkens kulturhistoriska värden, utveckla dess biologiska värden och stärka parken som närrekreationsområde. De centrala delarna av parken ska skötas med stor hänsyn till parkens kulturvärden. I parkens ytterområden (utanför byggnadsminnet) ska en större hänsyn tas till de biologiska värdena, till exempel större andel död ved.
Örthagsparken
Örthagsparken är en plats med en mycket lång historia. Den finns med redan på kartor från 1687. Då användes platsen främst av stadsborna för odling.
Parken som vi ser den idag anlades i början av 1950-talet och har mycket av strukturen från den tiden kvar. Den har i dag utvecklats till en mycket populär och välanvänd park. De stora öppna ytorna kan användas till mycket, och det är i Örthagsparken som vi traditionsenligt firar midsommar med bland annat dans kring midsommarstången.
I östra delen finns både lekplats och bollplan för lek och spel. Vill man ta det lite lugnare kan man slå sig ner på parkmöblerna kring den rogivande dammen. Vid dammen tronar också sedan FN-dagen 2020 en minnessten för veteraner.
Publicerad:
Senast uppdaterad:
Sidansvarig: bildning@edu.lidkoping.se